Källor
Forskningen bakom guiden
Allt vi skriver utgår från publicerad forskning om hamstringskador och löparmedicin. Här listas de 27 källor som guiden bygger på, grupperade efter ämne.
4 minuters läsning · Publicerad · Uppdaterad
Så använder vi källorna
Kliniska riktlinjer och systematiska översikter väger tyngst. Enskilda studier används för att konkretisera, aldrig som enda grund för ett råd. När forskningsläget är osäkert — till exempel hur väl resultat från lagidrott överförs till motionslöpare — säger vi det rakt ut i texten.
Kliniska riktlinjer och konsensus
De övergripande ramarna för hur hamstringskador bör undersökas, behandlas och följas upp.
- Martin RL m.fl. (2022). Hamstring Strain Injury in Athletes — Clinical Practice Guidelines. Journal of Orthopaedic & Sports Physical Therapy, 52(3). Grunden för rehabguidens fyra faser, smärtmonitorering och kriterier för fasbyte.
- Ernlund L & Vieira LA (2017). Hamstring injuries: update article. Revista Brasileira de Ortopedia, 52(4). Översikt över diagnostik, gradering och behandlingsprinciper.
- Heiderscheit BC m.fl. (2010). Hamstring strain injuries: recommendations for diagnosis, rehabilitation, and injury prevention. Journal of Orthopaedic & Sports Physical Therapy, 40(2). Tidigare riktlinjer som ligger bakom resonemangen om excentrisk styrka och neuromuskulär kontroll.
- Brukner P & Khan K. Clinical Sports Medicine (5:e upplagan). McGraw-Hill. Referensverk för gradering av muskelskador, läkningstider och principerna för återgång till idrott.
Skademekanismer och riskfaktorer
Varför hamstringskador uppstår, vem som drabbas och vad som höjer risken — underlaget för sidorna om symtom och förebyggande.
- Woods C m.fl. (2004). The Football Association Medical Research Programme: an audit of injuries in professional football — analysis of hamstring injuries. British Journal of Sports Medicine, 38(1). Klassisk epidemiologisk kartläggning av hamstringskadors omfattning.
- Ekstrand J, Hägglund M & Waldén M (2011). Epidemiology of muscle injuries in professional football (UEFA injury study). American Journal of Sports Medicine, 39(6). Stor prospektiv studie över skadefrekvens och återfallsrisk.
- Freckleton G & Pizzari T (2013). Risk factors for hamstring muscle strain injury in sport: a systematic review and meta-analysis. British Journal of Sports Medicine, 47(6). Metaanalys av riskfaktorer — tidigare skada och ålder framträder tydligast.
- Opar DA, Williams MD & Shield AJ (2012). Hamstring strain injuries: factors that lead to injury and re-injury. Sports Medicine, 42(3). Genomgång av mekanismer bakom förstagångsskador och återfall.
- Schuermans J m.fl. (2017). Proximal neuromuscular control protects against hamstring injuries in male soccer players: a prospective study with electromyography time-series analysis during maximal sprinting. American Journal of Sports Medicine, 45(6). Sambandet mellan bålkontroll och skaderisk.
- Croisier JL m.fl. (2008). Strength imbalances and prevention of hamstring injury in professional soccer players. American Journal of Sports Medicine, 36(8). Styrkeobalanser som riskfaktor och värdet av kompensatorisk träning.
Förebyggande träning och Nordic hamstring
Forskningen bakom råden om excentrisk styrka och förebyggande program.
- van Dyk N, Behan FP & Whiteley R (2019). Including the Nordic hamstring exercise in injury prevention programmes halves the rate of hamstring injuries. British Journal of Sports Medicine, 53(21). Systematisk översikt och metaanalys — källan till påståendet om halverad skaderisk i förebyggande program.
- Petersen J m.fl. (2011). Preventive effect of eccentric training on acute hamstring injuries in men's soccer. American Journal of Sports Medicine, 39(11). Randomiserad studie av Nordic hamstring i fotboll.
- Bourne MN m.fl. (2017). Impact of the Nordic hamstring and hip extension exercises on hamstring architecture and morphology: implications for injury prevention. British Journal of Sports Medicine, 51(5). Hur olika övningar påverkar muskelns fascikellängd och arkitektur.
- Timmins RG m.fl. (2016). Short biceps femoris fascicles and eccentric knee flexor weakness increase the risk of hamstring injury in elite football. British Journal of Sports Medicine, 50(24). Sambandet mellan fascikellängd, excentrisk styrka och skaderisk.
- Al Attar WSA m.fl. (2017). Effect of injury prevention programs that include the Nordic hamstring exercise on hamstring injury rates: a systematic review and meta-analysis. Sports Medicine, 47(5). Ytterligare metaanalys som stödjer förebyggande effekt.
Rehabilitering och återgång till idrott
Studier om träningsupplägg efter skada och om besluten kring återgång till löpning och tävling.
- Askling CM, Tengvar M & Thorstensson A (2013). Acute hamstring injuries in Swedish elite football: a prospective randomised controlled clinical trial comparing two rehabilitation protocols. British Journal of Sports Medicine, 47(15). L-protokollet — utökad rörlighet och excentrisk träning gav snabbare återgång.
- Askling CM, Tengvar M, Saartok T & Thorstensson A (2008). Proximal hamstring strains of stretching type in different sports: injury situations, clinical and magnetic resonance imaging characteristics, and return to sport. American Journal of Sports Medicine, 36(9). Skillnaden mellan skador vid hög hastighet och vid stor rörlighet — bakgrunden till uppdelningen av skadetyper.
- Malliaropoulos N m.fl. (2011). Reinjury after acute posterior thigh muscle injuries in elite track and field athletes. American Journal of Sports Medicine, 39(2). Återfallsmönster hos friidrottare och betydelsen av fullständig rehab.
- Hickey JT m.fl. (2017). Injury-free elite athletes display greater hamstring strength and fascicle length. Journal of Science and Medicine in Sport, 20(10). Styrke- och arkitekturdata från skadefria elitidrottare.
- Orchard J & Seward H (2002). Epidemiology of injuries in the Australian Football League. British Journal of Sports Medicine, 36(1). Långtidsserie över hamstringskador och återfallsrisk i australisk fotboll.
- Erickson LN & Sherry MA (2017). Rehabilitation and return to sport after hamstring strain injury. Journal of Sport and Health Science, 6(3), 262–270. Översikt över rehabilitering och krav inför återgång till idrott — underlaget för sidan om läkningstid.
Hamstringssyndrom och differentialdiagnoser
Källor om besvär som inte är en vanlig muskelsträckning — senfästet vid sittbenet och nervpåverkan.
- Puranen J & Orava S (1988). The hamstring syndrome: a new diagnosis of gluteal sciatic pain. American Journal of Sports Medicine, 16(5). Originalstudien som definierade hamstringssyndromet.
- Puranen J & Orava S (1991). The hamstring syndrome: a new gluteal sciatica. Annales Chirurgiae et Gynaecologiae, 80(2). Uppföljning med kirurgiska resultat.
- Goom TSH m.fl. (2016). Proximal hamstring tendinopathy: clinical aspects of assessment and management. Journal of Orthopaedic & Sports Physical Therapy, 46(6). Klinisk genomgång av proximal hamstringtendinopati — underlaget för sidan om sittbensbesvär.
- Nasser AM, Vicenzino B, Grimaldi A, Anderson J & Semciw AI (2021). Proximal hamstring tendinopathy: a systematic review of interventions. International Journal of Sports Physical Therapy, 16(2), 288–305. Systematisk översikt av behandlingar vid senbesvär — underlaget för avsnittet om stötvåg, injektioner och operation.
- Cook JL & Purdam CR (2009). Is tendon pathology a continuum? British Journal of Sports Medicine, 43(6). Modellen för senbelastning som ligger bakom råden om stegvis styrkeökning vid senbesvär.
Övriga källor
Undervisningsmaterial och övriga referenser som används på sajten.
- Svenska Innebandyförbundet — Innebandyns knäkontroll, övningsfilmer. Källa till de svenska teknikfilmerna i bloggen och i Nordic hamstring-guiden.
Avgränsning
Listan speglar det forskningsläge guiden bygger på i dag och uppdateras när ny forskning förändrar rekommendationerna. Guiden är generell information och ersätter inte en undersökning eller en personlig rehabiliteringsplan.