Ont i baksida lår — så tolkar du smärtan

Börja med tre frågor

Hur ont det gör säger förvånansvärt lite. Var det sitter, när det började och vad som gör det värre säger desto mer.

• Var? Uppe vid sittbenet, mitt i låret eller ner mot knävecket?
• När? Plötsligt under ett pass, eller smygande över flera veckor?
• Vad förvärrar? Fart, stretch, att sitta — eller inget särskilt?

Fyra vanliga sätt det gör ont

Vad finns i baksida lår?

Baksidan av låret består till största delen av hamstringsmusklerna: biceps femoris på utsidan samt semitendinosus och semimembranosus på insidan. De utgår från sittbenet (tuber ischiadicum) längst ner i bäckenet och fäster nedanför knät. Musklerna både sträcker i höften och böjer i knät, och i löpning arbetar de som hårdast i slutet av svingfasen, när benet bromsas inför fotisättningen.

Genom samma område löper också ischiasnerven, och strax ovanför ligger sätesmusklerna och ländryggen. Det förklarar varför smärta i baksida lår inte alltid kommer från själva muskeln: den kan vara utstrålad från ryggen, bero på en irriterad nerv eller komma från senfästet vid sittbenet.

Andra orsaker som är värda att känna till

De fyra mönstren ovan täcker de flesta löpare, men en del besvär liknar dem utan att vara hamstringsrelaterade:

• Utstrålning från ländryggen. Smärtan kan gå ner förbi knät, sitta ihop med ryggvärk och ibland ge domningar eller stickningar. Den förändras ofta av hur du böjer eller sträcker ryggen snarare än av löpfarten.
• Nervirritation (ischiasnerven). Brännande eller elektrisk känsla, värre vid långvarigt sittande eller när du sträcker benet med böjd nacke och rygg. Läs mer om hamstringsyndrom.
• Sätesmuskulatur och höft. Djup värk i skinkan som "drar" ner i låret, ibland kopplad till höftleden eller piriformisområdet.
• Bakre knäsmärta. Ont nere i knävecket kan komma från de nedre hamstringssenorna, men också från knäleden, menisken eller en Bakercysta.

Varningstecken — sök vård direkt

Vissa symtom ska inte vänta på att de går över av sig själva:

• Ett tydligt "smäll" följt av blåmärke över stor yta och svårt att gå.
• En känsla av att det fattas något, eller en grop, högt upp vid sittbenet.
• Domningar i underlivet, påverkad blås- eller tarmfunktion eller tilltagande svaghet i benet.
• Svullet, varmt och rött vadben eller lår, särskilt efter resa eller immobilisering.
• Feber, nattlig värk som inte påverkas av vila eller en oförklarlig viktnedgång.

Vid de två första punkterna kan senan ha slitits loss från sittbenet, vilket ibland behöver opereras inom några veckor. De övriga kräver bedömning samma dag, via 1177 eller akuten.

Vad du kan göra själv de närmaste dagarna

När inga varningstecken finns är det förnuftigt att börja med att justera belastningen snarare än att vila helt. Total vila gör muskeln svagare, medan rätt dos av rörelse hjälper läkningen.

1. Ta bort det som triggar. Pausa snabba pass, backar och kraftig stretch av baksida lår. Lugn promenad och cykel är oftast tillåtet.
2. Använd en smärtskala. Upp till 3 av 10 under och efter aktivitet, som har lagt sig nästa morgon, är i regel acceptabelt.
3. Börja med lätt styrka. Statiska knäböjningar mot underlaget och höftlyft är skonsamma första steg. Se hamstring rehab fas för fas eller hemmaträningsprogrammet.
4. Följ förloppet. Blir det tydligt bättre för varje vecka är du på rätt spår. Står det still efter två till tre veckor är det dags för en bedömning.

Hur en fysioterapeut eller läkare bedömer besvären

En bedömning börjar nästan alltid med en noggrann genomgång av hur besvären uppstått, följt av en klinisk undersökning: var det ömmar vid palpation, hur styrkan är i olika vinklar, hur rörligheten ser ut och om smärtan kan framkallas av tester som belastar senan eller nerven. Ofta räcker det för att ställa en arbetsdiagnos.

Ultraljud eller magnetkamera används främst när en större bristning eller ett senavslit misstänks, eller när besvären inte förbättras som förväntat. Bilderna ska alltid tolkas ihop med undersökningen, eftersom förändringar i senor är vanliga även hos personer utan symtom. Vill du ha hjälp att välja vårdgivare, läs hur du hittar rätt specialist.

När kan du springa igen?

Det beror helt på vilken orsak som ligger bakom. Ren överbelastning brukar tillåta lugn löpning inom några dagar. En muskelsträckning tar oftast från ett par veckor upp till ett par månader, och besvär från senfästet vid sittbenet kräver ofta flera månaders gradvis uppbyggnad. Gemensamt är att det är funktionen — styrka, smärtfrihet i snabbare rörelser och tolerans för löpning — som styr, inte antalet dagar. Mer om det i guiden tillbaka till löpningen.

Osäker? Gör självtestet för hamstringskada eller läs hela översikten om hamstring.