Mannen som gav hamstringssyndromet ett namn
Bakom diagnoserna som idag hjälper löpare med långvarig smärta i baksida lår står en finländsk kirurg och ett klassiskt mästare–lärling-samarbete i Uleåborg.
Löpvägens redaktion · 2 oktober 2026 · 5 minuters läsning
Om du någon gång fått höra diagnosen hamstringssyndrom, eller gjort ett enkelt positionstest för att spåra var smärtan i baksida lår kommer ifrån, har du redan gått i spåren efter en finländsk ortoped som de flesta löpare aldrig hört talas om: Jaakko Puranen.
En ortoped i Uleåborg
Puranen var kirurg och professor vid universitetssjukhuset i Uleåborg i norra Finland. Under 1970- och 1980-talen byggde han där upp en verksamhet som kom att sätta Finland på världskartan inom idrottsortopedi. Hans namn lever framför allt vidare i den studie från 1988, skriven tillsammans med kollegan Sakari Orava, som för första gången gav den kroniska smärtan i övre delen av baksida lår ett eget namn: hamstring syndrome.
Vad han upptäckte
Innan den studien var långvarig smärta högt uppe på baksida lår en kryptisk åkomma. Inget syntes på röntgen, ändå tvingades idrottare stå över träning år efter år. Puranen och Orava visade att orsaken ofta fanns precis vid sittbenet: ärrvävnad och spänd senstruktur som nyp den ischiasnerv som passerar strax intill.
Den bilden ligger fortfarande till grund för hur diagnosen ställs idag. Läs mer om hamstringssyndrom – symtom och behandling →
Duon utvecklade också en operation där den spända senan delvis delas och nerven frigörs från ärrvävnaden. Metoden beskrevs noga i forskningen och spreds snabbt till kliniker utanför Finland, och den ligger till grund för hur nervkompression vid hamstringsenan fortfarande hanteras.
Mästaren och lärlingen
Samarbetet började när Orava var ung läkare under Puranens ledning i Uleåborg. Tillsammans tog de emot de mest komplicerade fallen, och Orava har i efterhand pekat ut Puranen som sin viktigaste lärare. Att Finland blev ett internationellt centrum för kirurgi mot idrottsskador var ingen slump — grunden lades i det arbetet, decennier innan metoderna blev världsberömda.
Forskade om mer än hamstrings
Puranens intresse sträckte sig längre än baksida lår. Han publicerade bland annat studier om belastningssmärta i underbenet — det som ofta kallas shin splints — där han undersökte hur trycket inne i muskeln förändras under löpning. Han följde också patienter med avslitna akillessenor och jämförde kirurgisk behandling med behandling utan operation. Mönstret är detsamma i allt han rörde vid: noggrann mätning, lång uppföljning och slutsatser som gick att använda direkt i mottagningsrummet.
Arvet löpare märker av idag
När en fysioterapeut eller läkare idag vill ta reda på om smärtan kommer från hamstringsenan, börjar det ofta med ett enkelt test som bär både Puranens och Oravas namn. Så går Puranen–Orava-testet till →
De metoder som utvecklades i Uleåborg har hjälpt tusentals idrottare världen över tillbaka till träning utan den kroniska smärtan. Det är kanske den bästa beskrivningen av Puranens arv: han byggde sällan rubriker själv, men nästan allt som kom efter honom står på hans grund.
Nästa gång du hör ordet hamstringssyndrom vet du alltså varifrån det kommer — och varför en diagnos kan vara så värdefull. Den gör en diffus värk begriplig, behandlingsbar och möjlig att återhämta sig från.